uteochcyklar



senaste

blogginläggen

tibetansk epilog

2009-11-13 Söta upplevelser och sura insikter avslutar en resa som varit en vinnare. Nu åker vi hem.

Läs mer...

vid drömmarnas palats

2009-11-04 En gruppbild vid Potalapalatset, det var drömmen vid köksbordet i Uddevalla. Nu är vi där.

Läs mer...

plågade på platån

2009-10-26 Snöstormar, minusgrader och hög höjd. Resan över högplatån har inte varit någon picknick hittills.

Läs mer...

kommentarerna

2013-01-23 13:16:10

Läs mer...

Marie skrev

2011-03-02 15:07:27 Hej, Tack för ett intressant inlägg! Jag hittade er sida och undrar om ni skulle vara intresserad av att publicera en länk till våran klients hemsida? Denna artikel har en diskret länk till Expedias hemsida, som vi sammarbetar med. Namn: Expedia URL: http://www.expedia.se/ Tack för att ni har tagit er tid och läst. Tveka inte att kontakta mig om ni har några frågor. Jag skickar gärna artikeln till er om ni är intresserad. Med vänlig hälsning, Marie Sjöström OBAN Multilingual marie.sjostrom@obanmultilingual.com

Läs mer...

//Gadden skrev

2009-11-13 18:54:47 ... ge dig, Jocke, en eloge för din förmåga att berätta. Tack och välkommen hem. //Gadden

Läs mer...

filmerna

final

 

2009-11-12 En lång skön nedförsbacke, ända fram till Potalapalatset den sista dagen. Ganska fin känsla.

Se filmen...

vinter i paradiset I

 

2009-10-28 Vägar som kräver dubbdäck och temperaturer som kräver fullt ställ. Gobi är långt borta.

Se filmen...

vinter i paradiset II

 

2009-10-28 Fyra minus, 5000 meter över havet och 17 sekundmeter i snoken. Ingen solskenscykling längre.

Se filmen...

bilderna

lavarna spelar roll!

skapad 2009-10-06 i 'skogsbloggen'

 


Temperaturen fortsätter att sjunka för varje dag som går men solen har ännu inte gett vika. Långkalsonger har nu blivit ett faktum men jag är gladare än någonsin över att hösten är här. Det finns inget bättre än att ge sig ut i skog och ängsmark för att begrunda de vackra eldsprakande färgerna och lyssna på stannfåglarna som ettrigt flyger omkring och letar efter mat för att äta upp sig inför den kommande vintern. Det finns alltför många måsten här i livet, jag vet att jag inte är ensam om att tycka det, därför borde alla människor, små som stora ge sig ut i höstsolen en liten stund varje dag, släppa alla tankar och bara vara nära naturen här och nu, bättre medicin för både kropp och själ finns troligen inte.

Eftersom jag pluggar till biolog har jag privilegiet att få vara ute en hel del på dagarna, speciellt nu då vi har inlett våra projektarbeten. Projektet jag jobbar med omfattar lavar och deras betydelse inom natur- samt miljövård. Jag har med andra ord studsat runt i skogen några dagar tillsammans med mina kurskompisar, tryckt ett rutpapper mot björkstammarna och undersökt vilka arter av lavar som förekommer samt i vilken mängd. Det känns därför oerhört lämpligt att jag berättar om vad lavar egentligen är, vilken roll de spelar i naturen samt vilka praktiska saker de kan användas till.

lavinventering

lavinventering


Lavar är organismer vi ser i stort sett dagligen, de klär stenar, gamla träd och stubbar och täcker även stora delar av marken i ett skogslandskap och i fjällmiljöer strax ovan trädgränsen. De finns där rakt framför näsan på oss men hur ofta funderar vi över deras existens och viktiga roll i vår spektakla natur? Jag har till och med stött på flera biologer som sagt att lavarna i sig inte var speciellt spännande objekt att studera i början av deras karriär men att de med åren blev allt mer fascinerade över denna organismgrupp.

Vad är då en lav? Det är ett samliv mellan en svamp och en alg eller cyanobakterie, de lever alltså i symbios med varandra och utgör tillsammans den så kallade laven. Algens funktion är att genom fotosyntes bilda kolhydrater och svampens funktion är att suga till sig vatten med lösta näringsämnen. Man delar in lavarna i tre olika grupper beroende på deras växtsätt och benämner dem; busk-, blad- samt skorplavar. Lavar saknar stam, blad och rötter och deras enkla växtform kallas för bål (thallus). Busklavar fäster vid underlaget i en punkt och har ett busklikt utseende; bladlavar är bladlika och fäster med rotliknande bildningar, rhiziner, som är utväxter från underbarken, medan skorplavar är tryckta till underlaget och saknar speciella fästorgan. Tack vare denna enkla växtform kan vi finna lavar i alla världens hörn, från arktiskt till ökenartat klimat. De är också bland de första växter som etablerar sig på jungfrulig mark, t ex på mark efter ett vulkanutbrott, och beror främst på lavars höga motstånd för uttorkning i samband med starkt ljus, samt deras kvävefixerande förmåga. Enligt länsstyrelsen finns idag 254 rödlistade lavarter noterade av de ca 2000 arterna vi har i Sverige, men jag tänker INTE, till både hänsyn för er som läser och för mig som skriver, redogöra för all dessa i denna blogg. Det är helhetsbilden av denna spännande organismgrupp jag vill förmedla till er.

blåslav och granlav

blåslav och granlav



Inom naturvård och miljöövervakning har lavarna fått en status som indikatorart samt signalart. Med indikatorart menar man att lavar genom sina reaktioner och sitt uppträdande indikerar något i sin omvärld, t ex skogens kontinuitet eller mängden föroreningar i luften. Projektet på min biologutbildning jag skrev om i början handlar just om att undersöka luftföroreningars inverkan på lavarna, där vi tittar på björkstammar vid kanten av en bilväg, samt 300 m inåt skogen. Jag är säker, som den ”objektiva” forskaren man är, på att vi kommer att hitta skillnader..

Benämningen signalart innebär att fynd av specifika lavarter indikerar höga naturvärden. En gammelskog är ett träffande exempel på detta och inom biologvärlden har hänglavars betydelse för den biologiska mångfalden ofta diskuterats. Längden på bålen hos hänglavar kan säga en hel del om skogens ungefärliga ålder och hänglavar med cyanobakterier indikerar en hög artdiversitet. Hur många har sett hänglavar i unga produktionsskogar där tallarna står fint på rad? Inte många kan jag tänka mig, däremot kan träden i en gammelskog vara fullständigt täckta av dessa hänglavar och vi kan då vara rätt säkra på att det kryllar av liv och mångfald på en sådan plats.

Självklart tjänar lavarna inte bara oss människor genom att ge oss en uppfattning om vår natur, de spelar en oerhört stor roll för våra små ryggradslösa vänner, evertebraterna. Lavarna bidrar med både mat och husrum för de små liven, det i sin tur avgör mycket för hur många fågelarter som kan finnas inom en plats då fåglarna äter evertebraterna. Lavarna är även en viktig del i renens föda där den prefererar arten Cladonia rangiferina, renlaven samt arten Cetraria islandica, islandslaven.
Även vi knaprar i oss lavar på olika håll i världen. Islandslaven användes förr i Sverige under nödår för att dryga ut mjölet, på Island däremot äter man den fortfarande, inte på grund av nöd utan snarare för sin smak. I Japan är navellavarna en delikatess som används främst i sallader.

Ur medicinsk aspekt tjänade en stor del av lavarna som läkemedel under 1500 och 1600-talet. Man ansåg på den tiden att lika botar lika, vilket innebar att lavar med ett visst utseende kunde bota vissa typer av sjukdomar. Det finns till exempel en lavart vid namn lunglav, Lobaria pulmonaria, och precis som namnet anger användes laven till att bota lungsjukdomar. Vägglaven, Xanthoria parietina, däremot, användes som botemedel för gulsot då laven är gul i färgen. Men lavarna användes inte bara till för att bota utan även för att förgifta, den laven jag syftar på specifikt är varglaven, Letharia vulpina, och jag tror alla kan räkna ut vem det var man ville förgifta… just precis, vargen. Idag finns varglaven med på rödlistan.



En lite annorlunda spännande kuriosa är nämligen att lavarna har svävat runt i rymden. År 2005 sände en spansk forskargrupp två arter av lavar på en rymdfärd där de i 15 dygn exponerades för rymdens varierande temperaturer, direkta solstrålning och syrebrist. Lavarna gick då i dvala. Väl hemma på jorden igen hade samtliga lavar överlevt och vaknade ur dvalan, skriver tidskriften New Scientist. Lavar har ett täckande skydd av mineral som kan ha hjälpt dem att klara solstrålningen.
Ja, lavarna är allt spännande organismer och jag hoppas jag har fått med mig er läsare till lavarnas fan-klubb. Nästa gång du går förbi ett äldre träd i skog eller stad, eller en klippa vid en havsstrand, stanna till då en liten stund och ta en närmare titt på laven och tänk på hur mycket den berikar vår omgivande natur.

Paulina Niedzwiecka
Ett klick för skogen
www.ettklickforskogen.se



partners